Torsdag 110202

Allt jag hade försvann, på mindre än en minut var allt jag hade tänkt ge mitt liv åt borta. Drabbat av det förföutna gav du aldrig ditt hjärta och dig själv en chans att tillsammans med mig få kunna må bra. Du valde mörkret istället för ljuset, du var en lögnhals, du blåste mig lika snabbt som du förförde mig. För mig var du allt, för dig var jag en i raden. Fan vad jag hatar att jag fortfarande älskar dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0