Busy busy life
Blev hämtad av bror och åkte hem till Jennifer i Majorna, fikade och åkte sedan hem, duschade och försöker nu lugna ner mig efter allt. Imorgon blir en hektiskt dag då det ännu en gång bär av till Göteborg för att först fika och planera modeplåtning, sedan hämta bror, ringa gubben med lägenheten och åka och kolla på den, kanske får en lägenhet, lämna av bror för att åka hem och tvätta för att på Onsdag packa igen.
Hektiskt liv
Jag är faktiskt bitter.......nästan deprimerad
I flera veckor, månader nu har jag längtat efter att få gå ut och festa med mina vänner, umgås och ha kul, men nej jag jobbar varje varje helg och alltid i en annan stad...Missar fler och fler 20-års födelsedagar och måste tacka nej till flera saker och känner att jag kommer allt längre och längre ifrån mina kära vänner...känner mig isolerad och vill bara ut på någon klubb och känna att jag träffar en massa goa människor och har kul.
Det är deprimerande att tänka på att sist jag var ute så var det nyår.....
Sova? Ja tack!!
Ibland önskar jag att jag hade en robot som liknade mig som jag kunde slänga in som stand in när jag känner mig såhär...hade varit så mkt lättare..Måste dessutom hinna till Hemköp och köpa mat till helgen.
Bonjour mes ami(e)s!
I feel it in my soul
Godnatt!
lördag
love in my tummy
Har varit framme i Östersund ett litet tag och har hunnit till hemköp och köpt massa mat till helgen..smaskigt värre med köttbullar och nudlar...yummy! Känner mig rätt slut i kroppen och ska snart hoppa in i duschen och duscha av mig tågresan, dock med parasitvatten...njaaa...
Tycker lite synd om mig själv just nu..
Se mig bara för den jag är
Har det senaste haft ganska svårt att sova..ligger och vrider och vänder på mig, kollar på klockan konstant och är allmänt irriterad...Låter som jag är ganska depp nu men det är jag också och så får det vara ibland, kan ju inte vara glad alltid och kunderna tar det mesta av min energi.
Igår bar det iväg till UA för att tjöta lite med en rätt trevlig kvinna på skatteverket.
Jakten på den andra vingen
Nu vill jag inte flyga ensam längre, saknaden efter den andra vingen är stor, alldeles för stor. Så nära har jag varit flera gånger, men varför jag inte kan nå fram till den andra vingen har aldrig varit på grund av mig. Men varför straffas då jag? Varför kan aldrig jag få min andra hälft, min andra vinge när alla andra flyger runt med två? Sedan alltid har jag flugit ensam, kraschat och störtat hittat upp igen men aldrig har jag kommit så långt fram som jag gjorde då. Då när jag trodde jag hade hittat vingen, den som skulle hjälpa mig att flyga, aldrig behöva känna mig ensam..Bara kunna känna mig lycklig, älskad och omfamnad. Då när jag aldrig tvekade, det fanns ingen anledning till det. Men bara sådär, pang, över en natt, slets rycktes och drogs vingen av..jag var ensam med en vinge igen..Smärtan var obeskrivlig, det värsta jag någonsin varit med om, något jag aldrig tänker eller vill uppleva igen. Den stunden fick mig att känna mig så ensam och totalt borta som jag aldrig tidigare känt – oavsett vad som hänt så var detta det värsta i mitt liv.
Jag fortsätter flyga ensam med min vinge, tills den dagen kommer då jag får två. Den dagen ska jag komma till, jag ska lyckas, den dagen är då jag kommer känna mig hel.
