ligger i sängen och funderar

Känns som en bergochdalbana och jag vet knappt vart jag ska sätta mina fötter. Tänk om allt kunde vara som när man var liten, glad för minsta lilla, inte så mycket krångel med allt. Å andra sidan hade man allt kvar att uppleva..Nä nu får det vara nog! Sikta framåt och tänka på det bästa - bra saker och ting händer ju bra människor....eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0